Hon går äntligen!!

 
Hej alla fina!
 
Ja, haha! Som rubriken lyder: Vendela tog sina första stapplande steg för några dagar sedan. Hon har länge gått när vi hållt i henne, men nu går hon alltså själv. Jag måste säga att jag började bli lite orolig över det faktum att hon är ett år och fyra månader och börjar på dagis om en vecka men inte hade börjat gå själv ännu.
Jo, jag vet att barn är olika och mognar olika, men det är någon mental gräns där vid att man ska börja dagis och kunna gå för mig.
Men nu kan jag känna mig lugn, pust! 
Det är så roligt att se henne gå, hon skrattar för full hals, ramlar, skrattar och så upp igen!
Glädjen över att kunna gå, den ser man tydligt!
 
 
 Härliga Vendela, nu är det full fart fram! 
 
 
Som ni ser så är det inte en lugn stund här inte.
 
 
 
 
 
 
 Älskade lilla tjej.
 
På tisdag börjar vi skola in Vendela. Jag märker på mig själv att jag är ganska känslomässigt just nu. Ett år och fyra månader har vi hängt och nu ska vi alltså vara på olika håll på dagarna. 
Ja, det är sannerligen omvälvande. Lite sorgligt. Fullt av glädje.
Livet.
 
Ha en underbar söndag!
 
KRAM